Jag vet att jag inte är en människa som känner av allas behov, som kan ställa in mig på en annan persons frekvens och följa deras små vägar och ge dem vad de behöver, fylla det lilla eller stora hålet som behöver fyllas. Jag skulle vilja kunna ge alla den kärlek de förtjänar och de lilla extra alla behöver. Men jag kan inte det. Jag kan inte finnas på 5 ställen samtidigt, lyssna, beröra och säga de rätta sakerna. Vissa personer kommer bort för stunden, vissa personer får mindre tid eller så orkar man inte ta hand om alla. Inte för att de förtjänar mindre, utan det bara blir så. Det bara blir att man råkar välja vissa före andra. I och med att man inte kan finnas för alla eller för att man inte kan känna av vad alla behöver, räcker man inte till för alla. Ni kanske är för olika, du kanske har ett annat sätt att tolka, ta eller se saker. Då matchar ni inte och där kan det också uppstå krockar.
Men du är bara en människa. Och du behöver också må bra, du behöver också kärlek och omtanke. Att ge all sin kärlek till någon annan går inte. Du kan inte hjälpa en trasig person upp helt ensam, med bara din kärlek. Du kan försöka lösa alla dennes problem men i slutända måste du må bra för att ens kunna lyfta en cm. Personen du lyfter måste samtidigt lyfta sig själv och där sitter en spärr man oftast inte kan göra något åt själv. För vill inte jag må bättre kommer jag inte må bättre. Då spelar det ingen roll hur många kärlekskonton du tömmer.
Att finnas går inte alltid. Till en viss del kan du lysa upp allas vardag, men du kan inte tända en stor eld i allas hjärtan. Detta är ett faktum som bara är att acceptera och det gör en inte till en sämre människa eller betyder att man bryr sig mindre, men man kan helt enkelt inte finnas till för alla.
Jag önskar att jag kunde finnas där jämt för alla. Men jag kan inte. Och just nu orkar jag verkligen inte finnas till tusen procent, för jag måste finnas där för mig själv först och främst. För det är ju det viktigaste av allt, att du själv gör saker som gör att du mår bra, i alla lägen.
Så töm inte era kärlekskonton. Ge lite till er själva innan in kan ge till andra. Njut, lev och var fri.
skriven
Så bra skrivet, kram Almis <3