Det är så mycket känslor nu. Den där fontänen Moa brukar prata om. Det bara bubblar och helt plötsligt skuter det i taket. Det är bra med känslor, inget sånt, men det är jobbigt när det blir för många. Alla är inte dåliga, många är fulla med kärlek och pirr å lycka, men så finns det de där som förstör och river sönder ens nattsömn. Så bubblar det till och alla känslor vill plötsligt ut samtidigt. Då är det jobbigt, då är det lite för mycket. Nu skulle jag verkligen behövt den där yxan och lite ved...eller en kram och massa kyssar. Eller någon att slå på. Eller en scen att ta ut allt på. Ja, känslor är bra. Men inte när alla är så stora och många.